Fastighetsägare och bostadsrättsföreningar har mycket att vinna på att förstå och övervaka fukttillskottet i sina byggnader. Fukttillskott handlar om fuktbalansen mellan inomhus- och utomhusluften och kan påverka allt från byggnadens skick till de boendes hälsa. I denna artikel går vi igenom vad fukttillskott är, varför det uppstår, vilka risker som finns med för höga nivåer och vilka riktvärden som gäller. Vi tittar också på hur faktorer som ventilation, årstid och husets täthet påverkar fukttillskottet. Avslutningsvis visar vi hur Curves 3D-hus kan användas som hjälpmedel för att mäta och visualisera fukttillskott över tid och rum i en byggnad – ett utmärkt beslutsunderlag för att vidta rätt åtgärder.
Fukttillskott definieras som skillnaden i vattenånga (ånghalt eller absolut fuktighet) mellan inomhusluften och utomhusluften. Det mäts vanligtvis i gram vatten per kubikmeter luft (g/m³). Om inomhusluften innehåller mer fukt än utomhusluften, har man alltså ett positivt fukttillskott – ett slags överskottsfukt som har tillkommit inomhus. Detta överskott uppstår i princip alltid till viss del i bostäder, särskilt under kalla perioder när utomhusluften är väldigt torr. Genom att mäta temperatur och relativ luftfuktighet inne och ute kan man beräkna inomhusluftens absoluta fuktighet och därmed fukttillskottet.
Fukttillskott är en central parameter inom byggnadsfysik och inomhusklimat, då den indikerar hur mycket extra fukt som belastar en byggnad. En lagom nivå av luftfuktighet inomhus är viktig för komforten, men för högt fukttillskott innebär att onödigt mycket fukt hålls kvar inne. Detta kan vara en fingervisning om att ventilationen inte räcker till eller att det finns ovanligt stor fuktproduktion inomhus.
Sammanfattningsvis: fukttillskottet är ett mått på hur mycket fuktigare din inomhusluft är jämfört med utomhusluften, och det ger en bra bild av fuktbelastningen i byggnaden.
Fukttillskottet härrör från all fukt som tillförs inomhusluften i din fastighet. Här är de huvudsakliga orsakerna och källorna:
Sammanfattningsvis uppstår fukttillskott av att vi tillför fukt inomhus på olika sätt – både genom vår dagliga livsföring och genom fukt som avges från byggnaden själv. Om denna fukt inte förs bort snabbt nog med ventilation, stannar den kvar och höjer inomhusluftens absoluta fuktighet relativt uteluften.
Ett måttligt fukttillskott är normalt och oftast ofarligt, men om nivån blir för hög under längre tid kan en rad problem uppstå. Här är de största riskerna med höga fukttillskott:
Som fastighetsägare bör man alltså undvika att fukttillskottet blir varaktigt högt. De samlade riskerna sträcker sig från mögelskador på byggnaden till hälsoproblem för de boende – problem som både kan bli kostsamma att åtgärda och besvärliga för de drabbade.
Hur högt fukttillskott kan man då ha utan att det blir problem? Myndigheter har tagit fram riktvärden för att definiera acceptabla nivåer av fukt inomhus. Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd för ventilation gäller följande tumregel:
“I bostäder och lokaler där människor vistas stadigvarande, bör skillnaden i absolut fuktighet mellan ute och inne under vinterförhållanden inte regelmässigt överstiga 3 g/m³.”
Med andra ord anges 3 g/m³ som ett övre riktvärde för fukttillskott vintertid. Detta värde kommer från bedömningen att högre fukttillskott än så under längre perioder kan leda till “olägenhet för människors hälsa” och indikera att ventilationen inte räcker till. Om skillnaden inne-ute konsekvent är mer än 3 gram vatten per kubikmeter luft, tyder det på att bostaden har för hög fuktbelastning i relation till ventilationen. Tillfälliga toppar över 3 g/m³ kan dock förekomma utan att det behöver vara alarmerande – exempelvis vid matlagning, duschning eller många personer i en lokal samtidigt. Sådana kortvariga fuktspikar är okej så länge luften torkar ut igen relativt snabbt. Det är regelmässigt eller varaktigt förhöjda nivåer som man vill undvika.
Hur ska man tolka 3 g/m³ i praktiken? En skillnad på 3 g/m³ motsvarar ungefär inomhusluftens fukthalt en typisk vinterdag då relativ fuktighet ligger runt 40–45% vid 20 °C, om utomhusluften är kall och torr. Boverket rapporterar att under uppvärmningssäsongen pendlar inomhusluftens RF i svenska bostäder normalt kring 20–40% (i snitt ca 30%). Det innebär att i ett normalt fall ligger fukttillskottet ofta på ett par gram per kubikmeter – alltså under 3 g/m³ – vilket är ofarligt. 3 g/m³-riktvärdet ger en säkerhetsmarginal: om fukttillskottet hålls under denna nivå, minimeras risken för kondens, mögeltillväxt och andra fuktproblem under vintern.
För sommaren finns inget officiellt numeriskt riktvärde på fukttillskott, eftersom utomhusluften då ofta är fuktigare och fukttillskottet därför naturligt blir lägre eller till och med negativt. Istället brukar man betrakta luftens relativa fuktighet. Inomhus kan RF stiga över 60% sommartid utan att någon onormal fuktkälla finns, eftersom utomhusluften är varm och fuktig. Folkhälsomyndigheten noterar t.ex. att i sensommaren/höst kan inomhus-RF tidvis nå över 70% helt naturligt när uteklimatet är varmt och fuktigt. Sådana högre RF-värden under sommaren beror inte på högt fukttillskott, utan på att det inte finns någon “torr” utomhusluft att vädra med. Det viktiga är dock att byggnaden klarar dessa perioder utan skador – vilket de normalt gör så länge ventilationsflödena upprätthålls och material kan andas.
Sammanfattningsvis: sträva efter att fukttillskottet inomhus inte överstiger ca 3 g/m³ under vintern. Om mätningar visar högre värden regelbundet behöver man se över orsaken (oftast bristande ventilation eller extrem fuktbelastning). Under sommarhalvåret är fukttillskottet som begrepp mindre relevant, men man bör ändå hålla koll på att relativfuktigheten inomhus inte blir onödigt hög under längre perioder (>60% RF under flera veckor kan t.ex. motivera extra ventilation eller avfuktning i känsliga utrymmen).
Flera egenskaper hos byggnaden och omgivningen avgör hur stort fukttillskott man får. Här är de viktigaste faktorerna och hur de inverkar:
Curves 3D-hus visualiserar fukttillskottet i olika delar av en byggnad i en interaktiv 3D-modell. Med sensorer för temperatur och luftfuktighet inomhus och utomhus kan systemet kontinuerligt beräkna fukttillskottet och markera var och när i fastigheten fuktnivåerna är förhöjda.
För att effektivt kunna följa fukttillskottet över tid och i varje del av byggnaden kan man använda Curves 3D-hus som ett hjälpmedel. Curves är ett molnbaserat system för mätning och analys i fastigheter, och dess 3D-hus-modul ger en pedagogisk visualisering av inomhusklimatet. I praktiken placeras trådlösa sensorer ut i lägenheter eller rum som mäter temperatur och relativ fuktighet. Även en utomhussensor samlar in klimatdata. Curves-plattformen samlar in dessa mätvärden och omvandlar dem till absolut fuktighet (g/m³) för varje mätpunkt. Därefter beräknas fukttillskottet löpande genom att jämföra inne- och utevärdena. Resultatet presenteras i ett interaktivt 3D-modellhus på skärmen: varje våning, lägenhet eller rum kan visas med färgindikatorer eller värden som representerar fuktnivån. Man kan rotera och zooma i modellen för att se hela fastigheten eller gå ner på detaljnivå.
Tidsvariationen är också en viktig del – Curves låter användaren se historiska data och trender. Du kan till exempel följa fukttillskottets variation över dygnet (kanske ser du toppar på morgonen när många duschar, eller dippar mitt på dagen när ingen är hemma), liksom över året (lägre nivåer på sommaren, högre på vintern, etc.). Denna datainsamling och visualisering över tid hjälper till att identifiera mönster och avvikelser. Avvikelseidentifiering är en nyckelfunktion: med Curves 3D-hus blir det tydligt om en viss lägenhet eller område har onormalt höga fuktnivåer jämfört med övriga delar av byggnaden. Kanske upptäcker man att ett visst våningsplan har sämre ventilation, eller att fukttillskottet är konstant högt i en viss lägenhet där många personer bor – information som annars är svår att fånga upp utan omfattande mätningar.
En stor fördel med Curves är att systemet ger överblick och detaljer på samma gång. Fastighetsägaren kan få en snabb helhetsbild av fuktsituationen i hela fastigheten i 3D-vyn, och vid behov dyka ner i enskilda sensorer för exakta värden. Detta kan till exempel användas som underlag för att utvärdera ventilationssystemet – om flera rum konsekvent visar fukttillskott nära eller över 3 g/m³ på vintern, så indikerar det att ventilationsflödet kanske behöver ökas eller att det finns ett ventilationsproblem i den zonen. Man kan också jämföra före- och efter-effekt av åtgärder: om man ökar ventilationen eller installerar en avfuktare i ett utrymme, så kommer Curves-data att visa hur fukttillskottet påverkas över tid, vilket ger ett kvantitativt mått på åtgärdens effekt.
Det är viktigt att poängtera att Curves i sig inte vidtar några åtgärder åt dig – det är inte en automatik som styr ventilationen eller en avfuktningsmaskin. Istället fungerar Curves som ett avancerat mät- och analysverktyg som ger underlag för beslut. Systemet hjälper fastighetsägare att veta var, när och hur mycket fuktproblem förekommer. Beväpnad med den kunskapen kan man sedan sätta in rätt åtgärder: kanske justera ventilationen, förbättra avfuktning i vindsutrymmen, informera de boende om vädringsrutiner eller i vissa fall undersöka byggnaden för dolda fuktskador om data indikerar något onormalt. Curves erbjuder alltså övervakning och insikt – den gör det enklare att vara proaktiv. I stället för att vänta på att mögel ska synas eller att boende klagar på innemiljön, kan man med kontinuerlig mätning upptäcka förhöjt fukttillskott i tid och agera innan det blir ett kostsamt problem.
Att hålla koll på fuktnivåerna inomhus är en klok investering i både byggnadens livslängd och de boendes hälsa. Som vi har sett kan ett för högt fukttillskott ge upphov till mögel, skador och en dålig inomhusmiljö – men med rätt verktyg är det fullt möjligt att förebygga dessa problem. Curves 3D-hus är ett modernt hjälpmedel som ger dig den kontroll och överblick du behöver för att ta välgrundade beslut kring din fastighets inomhusklimat. Curves levererar tydliga visualiseringar och analys av fukttillskottet, men det är du som fastighetsägare som, baserat på denna kunskap, kan sätta in effektiva åtgärder för att förbättra miljön.
🔍 Vill du veta mer? Tveka inte att kontakta EcoGuard för att få hjälp med att mäta och visualisera fukttillskottet i din fastighet. Vi erbjuder rådgivning och skräddarsydda mätlösningar som passar just din byggnad. Med Curves som beslutsunderlag kan du tryggt ta kontroll över fukten och säkerställa en frisk, hållbar och trivsam inomhusmiljö för alla som vistas i din fastighet. Kontakta oss idag – låt oss tillsammans se till att fukten hålls i schack! Din resa mot en fuktsäker fastighet börjar här.
Observera:
Informationen i denna artikel är sammanställd i informationssyfte och baseras på tillgänglig kunskap vid publiceringstillfället. Vi strävar efter att vara korrekta och uppdaterade, men vi reserverar oss för eventuella felaktigheter, förändringar i teknik eller externa faktorer som kan påverka innehållets riktighet över tid. För specifika beslut rekommenderar vi alltid att du kontaktar vår tekniska support eller rådgivare.