Fukttillskott – vad det är och varför det är viktigt att hålla koll på

Fastighetsägare och bostadsrättsföreningar har mycket att vinna på att förstå och övervaka fukttillskottet i sina byggnader. Fukttillskott handlar om fuktbalansen mellan inomhus- och utomhusluften och kan påverka allt från byggnadens skick till de boendes hälsa. I denna artikel går vi igenom vad fukttillskott är, varför det uppstår, vilka risker som finns med för höga nivåer och vilka riktvärden som gäller. Vi tittar också på hur faktorer som ventilation, årstid och husets täthet påverkar fukttillskottet. Avslutningsvis visar vi hur Curves 3D-hus kan användas som hjälpmedel  för att mäta och visualisera fukttillskott över tid och rum i en byggnad – ett utmärkt beslutsunderlag för att vidta rätt åtgärder.

Vad är fukttillskott?

Fukttillskott definieras som skillnaden i vattenånga (ånghalt eller absolut fuktighet) mellan inomhusluften och utomhusluften. Det mäts vanligtvis i gram vatten per kubikmeter luft (g/m³). Om inomhusluften innehåller mer fukt än utomhusluften, har man alltså ett positivt fukttillskott – ett slags överskottsfukt som har tillkommit inomhus. Detta överskott uppstår i princip alltid till viss del i bostäder, särskilt under kalla perioder när utomhusluften är väldigt torr. Genom att mäta temperatur och relativ luftfuktighet inne och ute kan man beräkna inomhusluftens absoluta fuktighet och därmed fukttillskottet.

Fukttillskott är en central parameter inom byggnadsfysik och inomhusklimat, då den indikerar hur mycket extra fukt som belastar en byggnad. En lagom nivå av luftfuktighet inomhus är viktig för komforten, men för högt fukttillskott innebär att onödigt mycket fukt hålls kvar inne. Detta kan vara en fingervisning om att ventilationen inte räcker till eller att det finns ovanligt stor fuktproduktion inomhus.

Sammanfattningsvis: fukttillskottet är ett mått på hur mycket fuktigare din inomhusluft är jämfört med utomhusluften, och det ger en bra bild av fuktbelastningen i byggnaden.

Varför uppstår fukttillskott? – Orsaker och fuktgenerering

Fukttillskottet härrör från all fukt som tillförs inomhusluften i din fastighet. Här är de huvudsakliga orsakerna och källorna:

• Människor och vardagsaktiviteter:  Vi människor är själva fuktkällor – en vuxen person avger runt 40–50 gram vatten per timme bara genom andning och svettning vid vila. I en familjebostad kan den samlade fuktproduktionen från de boende lätt uppgå till uppåt 10 liter vatten per dygn som tillförs luften. Utöver andning bidrar aktiviteter som matlagning (vattenånga från kokande vatten, etc.), dusch och bad, klädtvätt och torkning av tvätt inomhus till betydande mängder fukt. Även växter, husdjur och akvarier avger fukt. All denna fukt som genereras inomhus brukar kallas fuktproduktion, och den leder direkt till fukttillskott om inte all fukt ventileras ut lika snabbt som den produceras.
• Byggnadsmaterial och byggfukt: Material i byggnaden kan avge fukt, särskilt vid nyproduktion eller renovering. Nylagd betong, färskt trä och spackel innehåller byggfukt som gradvis torkar ut och avdunstar till inomhusluften. Till exempel är betong och lättbetong material med hög fukthalt som kan behöva lång tid för att torka. Om stora mängder byggfukt släpps ut inne innan byggnaden är ordentligt ventilerad och uttorkad, kan inomhusluftens fukthalt skjuta i höjden. Även vattenläckor eller inträngande fukt (till exempel från grund eller tak) kan höja luftfuktigheten inomhus, men sådan fukt kallas ofta fuktskada snarare än normalt fukttillskott. Poängen är att fukt från material och konstruktion kan addera till fukttillskottet, utöver det som människor och aktiviteter bidrar med.
• Otillräcklig ventilation: En viktig indirekt orsak till högt fukttillskott är bristande ventilation. Även en normal fuktproduktion inomhus kan leda till höga fuktnivåer om ventilationen är för dålig för att transportera ut fukten. Om fukten inte ventileras bort i samma takt som den tillförs, ackumuleras den i inomhusluften. Folkhälsomyndigheten påpekar att hög luftfuktighet inomhus oftast beror på kombinationen av stor fuktproduktion och låg ventilationsgrad. Därför ser man ofta problem i bostäder där ventilationen är ur funktion eller otillräcklig i förhållande till antalet boende eller deras vanor. (Mer om ventilationens betydelse nedan.)

Sammanfattningsvis uppstår fukttillskott av att vi tillför fukt inomhus på olika sätt – både genom vår dagliga livsföring och genom fukt som avges från byggnaden själv. Om denna fukt inte förs bort snabbt nog med ventilation, stannar den kvar och höjer inomhusluftens absoluta fuktighet relativt uteluften.

Risker med för högt fukttillskott

Ett måttligt fukttillskott är normalt och oftast ofarligt, men om nivån blir för hög under längre tid kan en rad problem uppstå. Här är de största riskerna med höga fukttillskott:

• Mögel och mikroorganismer: En fuktig miljö gynnar tillväxt av mögel, svamp och bakterier. Om byggnadsdelar eller ytor hålls fuktiga under lång tid kommer nedbrytande mikroorganismer att börja växa. Mögel kan sätta sig på väggar, i badrumsfogarna, i kallvindar eller andra utsatta ställen. Detta leder till skador på byggnadsmaterial (möglet bryter ned trä, gips, lim etc.) och kan med tiden orsaka strukturella skador. Än värre är hälsoeffekterna – fukt och mögel inomhus ökar risken för luftvägsproblem hos de boende. Studier visar att exponering för fukt och mögel kan ge upphov till allergier, astma, återkommande luftvägsinfektioner och andra hälsobesvär. Även om möglet inte syns kan en unken lukt vara ett varningstecken. Höga fukttillskott underlättar med andra ord uppkomst av “sjuka-hus-syndrom” där boende upplever symtom som hosta, irritation i ögon och luftvägar, huvudvärk och trötthet vid vistelse i byggnaden.
• Kvalster och skadedjur: Alltför fuktig inomhusluft (> ~50–60% relativ fuktighet) skapar gynnsamma förhållanden för dammkvalster och andra skadedjur. Kvalster trivs i miljöer med hög luftfuktighet, särskilt i sängkläder och textilier. Förhöjda kvalsternivåer är kopplade till allergier och astmatiska besvär hos känsliga personer. Folkhälsomyndigheten varnar att hög luftfuktighet kan öka risken för kvalster i hemmet. Kvalster förekommer sällan i svenska bostäder under vinterhalvåret tack vare torr inomhusluft, men om fukttillskottet är högt och fuktigheten hålls uppe kan kvalsterproblem uppstå även i vårt klimat.
• Kondens och byggnadsskador: När den fuktiga inomhusluften möter kalla ytor kan vattnet kondensera (fällas ut) som fukt eller vattendroppar. Typiska tecken är imma eller kondens på insidan av fönster under kyliga dagar. Om du regelbundet ser rinnande fukt på insidan av fönstren (trots att fönstren är stängda) tyder det på att luftfuktigheten inne är för hög eller att ventilationen är bristfällig. Kondens kan även uppstå på kalla ytterväggar, i hörn, bakom möbler som står mot yttervägg, i vindsutrymmen eller källare. Följden av långvarig kondens är mögelpåväxt, rötskador i trä, rost på metall och generellt försämrad hållfasthet i byggnadsmaterial. Särskilt kallvindar i välisolerade hus är känsliga – om varm fuktig luft läcker upp kan den kondensera mot det kalla taket och orsaka mögel på vinden. Kondensskador är lömska; de kan pågå dolda i konstruktionen under lång tid. Ett exempel är tapeter eller färg som släpper från väggen eller mörka fläckar i tak/väggar – det kan vara resultatet av kondens och mikrobiell påväxt bakom ytskikten.
• Försämrad inomhusmiljö: Även innan mögel uppstår kan en för hög luftfuktighet ge en mindre trivsam boendemiljö. Luften kan kännas klibbig och “instängd” när fuktnivån är hög. Dålig lukt kan uppstå (mättad, unken luft). Boende kan uppleva obehag, och vissa kan få irriterade slemhinnor, hosta eller andra besvär trots att ingen tydlig skada syns. Dessutom påverkas komforten: det känns kallare när luften är fuktig (fuktig luft leder värme bättre från kroppen), vilket kan fresta boende att höja temperaturen och därmed energiförbrukningen. Kort sagt, ett för högt fukttillskott kan ge en ohygglig inneklimatkvalitet som påverkar både hälsan och välbefinnandet negativt.

Som fastighetsägare bör man alltså undvika att fukttillskottet blir varaktigt högt. De samlade riskerna sträcker sig från mögelskador på byggnaden till hälsoproblem för de boende – problem som både kan bli kostsamma att åtgärda och besvärliga för de drabbade.

Acceptabla nivåer – riktvärden för fukttillskott

Hur högt fukttillskott kan man då ha utan att det blir problem? Myndigheter har tagit fram riktvärden för att definiera acceptabla nivåer av fukt inomhus. Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd för ventilation gäller följande tumregel:

“I bostäder och lokaler där människor vistas stadigvarande, bör skillnaden i absolut fuktighet mellan ute och inne under vinterförhållanden inte regelmässigt överstiga 3 g/m³.”

Med andra ord anges 3 g/m³ som ett övre riktvärde för fukttillskott vintertid. Detta värde kommer från bedömningen att högre fukttillskott än så under längre perioder kan leda till “olägenhet för människors hälsa” och indikera att ventilationen inte räcker till. Om skillnaden inne-ute konsekvent är mer än 3 gram vatten per kubikmeter luft, tyder det på att bostaden har för hög fuktbelastning i relation till ventilationen. Tillfälliga toppar över 3 g/m³ kan dock förekomma utan att det behöver vara alarmerande – exempelvis vid matlagning, duschning eller många personer i en lokal samtidigt. Sådana kortvariga fuktspikar är okej så länge luften torkar ut igen relativt snabbt. Det är regelmässigt eller varaktigt förhöjda nivåer som man vill undvika.

Hur ska man tolka 3 g/m³ i praktiken? En skillnad på 3 g/m³ motsvarar ungefär inomhusluftens fukthalt en typisk vinterdag då relativ fuktighet ligger runt 40–45% vid 20 °C, om utomhusluften är kall och torr. Boverket rapporterar att under uppvärmningssäsongen pendlar inomhusluftens RF i svenska bostäder normalt kring 20–40% (i snitt ca 30%). Det innebär att i ett normalt fall ligger fukttillskottet ofta på ett par gram per kubikmeter – alltså under 3 g/m³ – vilket är ofarligt. 3 g/m³-riktvärdet ger en säkerhetsmarginal: om fukttillskottet hålls under denna nivå, minimeras risken för kondens, mögeltillväxt och andra fuktproblem under vintern.

För sommaren finns inget officiellt numeriskt riktvärde på fukttillskott, eftersom utomhusluften då ofta är fuktigare och fukttillskottet därför naturligt blir lägre eller till och med negativt. Istället brukar man betrakta luftens relativa fuktighet. Inomhus kan RF stiga över 60% sommartid utan att någon onormal fuktkälla finns, eftersom utomhusluften är varm och fuktig. Folkhälsomyndigheten noterar t.ex. att i sensommaren/höst kan inomhus-RF tidvis nå över 70% helt naturligt när uteklimatet är varmt och fuktigt. Sådana högre RF-värden under sommaren beror inte på högt fukttillskott, utan på att det inte finns någon “torr” utomhusluft att vädra med. Det viktiga är dock att byggnaden klarar dessa perioder utan skador – vilket de normalt gör så länge ventilationsflödena upprätthålls och material kan andas.

Sammanfattningsvis: sträva efter att fukttillskottet inomhus inte överstiger ca 3 g/m³ under vintern. Om mätningar visar högre värden regelbundet behöver man se över orsaken (oftast bristande ventilation eller extrem fuktbelastning). Under sommarhalvåret är fukttillskottet som begrepp mindre relevant, men man bör ändå hålla koll på att relativfuktigheten inomhus inte blir onödigt hög under längre perioder (>60% RF under flera veckor kan t.ex. motivera extra ventilation eller avfuktning i känsliga utrymmen).

Faktorer som påverkar fukttillskottet

Flera egenskaper hos byggnaden och omgivningen avgör hur stort fukttillskott man får. Här är de viktigaste faktorerna och hur de inverkar:

• Ventilation: Ventilationens uppgift är att föra bort fukt och andra luftföroreningar från inomhusluften. En väl fungerande ventilation (tillräckligt uteluftsflöde) håller därför nere fukttillskottet genom att transportera ut den fukt som produceras. Omvänt kommer dålig ventilation att göra att fukten stannar kvar inne och fukttillskottet stiger. I själva verket används fukttillskottet som en indikation på ventilationsstatus – överskrider fukttillskottet ~3 g/m³ regelbundet under vintertid är ventilationen sannolikt bristfällig. Det syns också praktiskt: otillräcklig luftväxling leder ofta till kondens på fönster och instängd luft. Rätt dimensionerad ventilation (minst 0,5 luftomsättningar per timme eller enligt BBR) och fungerande frånluft i våtutrymmen gör att även ett större fuktproduktion (många boende, mycket dusch/tvätt) kan hanteras utan att fukttillskottet blir skadligt högt.
• Årstid och utomhusklimat: Fukttillskottet varierar naturligt med årstiderna. På vintern är utomhusluften kall och har låg absolut fukthalt, vilket innebär att all fukt som släpps ut inomhus ger ett tydligt tillskott. Samtidigt finns risk för kondens eftersom inomhusluften är varm och fuktig i kontakt med kalla ytor. Därför är det under vinterförhållanden som 3 g/m³-riktvärdet är relevant – byggnaden är då som mest utsatt för fuktproblem om ventilationen brister. Under sommaren är utomhusluften varm och fuktig, ibland fuktigare än inomhusluften, vilket kan ge ett litet eller inget fukttillskott (eller till och med negativt, om inomhusluften är torrare än ute). Dock kan den relativa fuktigheten inomhus ändå bli hög sommartid, eftersom varm uteluft för med sig mycket fukt in. Det är inte ovanligt med 60–70% RF inomhus i sensommaren trots att ingen extra fukt genereras – vilket mest beror på klimatet. Sommartid är alltså mögelrisken mer kopplad till hög RF generellt än till fukttillskott från inre källor. På höst och vår varierar läget beroende på temperatur och ventilationsbehov. Man kan generellt säga att vinterhalvåret ställer högre krav på kontroll av fukttillskottet, medan under sommaren bör fokus ligga på att hantera hög luftfuktighet via till exempel avfuktare i känsliga utrymmen (vindsutrymmen, krypgrunder) om det behövs.
• Byggnadens lufttäthet: Hur tät byggnadens klimatskal är påverkar hur fukten beter sig. Äldre otäta hus “läcker” ut en del fukt naturligt genom drag och otätheter – vilket kan minska fukttillskottet i inomhusluften något, men istället kan fukten fastna i konstruktionen (t.ex. i en ouppvärmd vind). Moderna eller renoverade hus är oftast mycket lufttäta för att spara energi, vilket innebär att nästan all ventilation måste ske genom avsedda ventiler och fläktar. I sådana täta hus är det extra viktigt att ventilationen är rätt dimensionerad och i drift, eftersom fukten inte längre “smiter ut” självmant. Fördelen med en tät byggnad är att man kan kontrollera var luften tar vägen – man undviker oönskade fuktkonvektioner in i väggar och vindar – men samtidigt riskerar man högre fukttillskott inomhus om ventilationen är otillräcklig. Lufttätheten påverkar också tryckförhållanden: i ett riktigt tätt hus med frånluftsfläkt hålls inomhus undertryck, vilket faktiskt kan minska läckage av fuktig luft till kallare delar som vinden. Men om det finns läckor och tryckskillnader, kan fuktig inomhusluft konvektivt tränga ut i konstruktionen och kondens uppstå där. Sammanfattningsvis ger god lufttäthet en bättre kontroll över fukten – fukttillskottet kan hållas lågt inne om ventilationen sköter sig – medan dålig lufttäthet kan “släppa iväg” fukten okontrollerat (vilket skapar andra fuktrisker). Vid energirenoveringar där man tätar en byggnad är det avgörande att också säkerställa god ventilation, så att inte det minskade ofrivilliga luftläckaget leder till högre fuktnivåer inne.

Visualisering av fukttillskott med Curves 3D-hus

Curves 3D-hus visualiserar fukttillskottet i olika delar av en byggnad i en interaktiv 3D-modell. Med sensorer för temperatur och luftfuktighet inomhus och utomhus kan systemet kontinuerligt beräkna fukttillskottet och markera var och när i fastigheten fuktnivåerna är förhöjda.

För att effektivt kunna följa fukttillskottet över tid och i varje del av byggnaden kan man använda Curves 3D-hus som ett hjälpmedel. Curves är ett molnbaserat system för mätning och analys i fastigheter, och dess 3D-hus-modul ger en pedagogisk visualisering av inomhusklimatet. I praktiken placeras trådlösa sensorer ut i lägenheter eller rum som mäter temperatur och relativ fuktighet. Även en utomhussensor samlar in klimatdata. Curves-plattformen samlar in dessa mätvärden och omvandlar dem till absolut fuktighet (g/m³) för varje mätpunkt. Därefter beräknas fukttillskottet löpande genom att jämföra inne- och utevärdena. Resultatet presenteras i ett interaktivt 3D-modellhus på skärmen: varje våning, lägenhet eller rum kan visas med färgindikatorer eller värden som representerar fuktnivån. Man kan rotera och zooma i modellen för att se hela fastigheten eller gå ner på detaljnivå.

Tidsvariationen är också en viktig del – Curves låter användaren se historiska data och trender. Du kan till exempel följa fukttillskottets variation över dygnet (kanske ser du toppar på morgonen när många duschar, eller dippar mitt på dagen när ingen är hemma), liksom över året (lägre nivåer på sommaren, högre på vintern, etc.). Denna datainsamling och visualisering över tid hjälper till att identifiera mönster och avvikelser. Avvikelseidentifiering är en nyckelfunktion: med Curves 3D-hus blir det tydligt om en viss lägenhet eller område har onormalt höga fuktnivåer jämfört med övriga delar av byggnaden. Kanske upptäcker man att ett visst våningsplan har sämre ventilation, eller att fukttillskottet är konstant högt i en viss lägenhet där många personer bor – information som annars är svår att fånga upp utan omfattande mätningar.

En stor fördel med Curves är att systemet ger överblick och detaljer på samma gång. Fastighetsägaren kan få en snabb helhetsbild av fuktsituationen i hela fastigheten i 3D-vyn, och vid behov dyka ner i enskilda sensorer för exakta värden. Detta kan till exempel användas som underlag för att utvärdera ventilationssystemet – om flera rum konsekvent visar fukttillskott nära eller över 3 g/m³ på vintern, så indikerar det att ventilationsflödet kanske behöver ökas eller att det finns ett ventilationsproblem i den zonen. Man kan också jämföra före- och efter-effekt av åtgärder: om man ökar ventilationen eller installerar en avfuktare i ett utrymme, så kommer Curves-data att visa hur fukttillskottet påverkas över tid, vilket ger ett kvantitativt mått på åtgärdens effekt.

Det är viktigt att poängtera att Curves i sig inte vidtar några åtgärder åt dig – det är inte en automatik som styr ventilationen eller en avfuktningsmaskin. Istället fungerar Curves som ett avancerat mät- och analysverktyg som ger underlag för beslut. Systemet hjälper fastighetsägare att veta var, när och hur mycket fuktproblem förekommer. Beväpnad med den kunskapen kan man sedan sätta in rätt åtgärder: kanske justera ventilationen, förbättra avfuktning i vindsutrymmen, informera de boende om vädringsrutiner eller i vissa fall undersöka byggnaden för dolda fuktskador om data indikerar något onormalt. Curves erbjuder alltså övervakning och insikt – den gör det enklare att vara proaktiv. I stället för att vänta på att mögel ska synas eller att boende klagar på innemiljön, kan man med kontinuerlig mätning upptäcka förhöjt fukttillskott i tid och agera innan det blir ett kostsamt problem.

Kontakta EcoGuard för att mäta och visualisera fukttillskottet i din fastighet

Att hålla koll på fuktnivåerna inomhus är en klok investering i både byggnadens livslängd och de boendes hälsa. Som vi har sett kan ett för högt fukttillskott ge upphov till mögel, skador och en dålig inomhusmiljö – men med rätt verktyg är det fullt möjligt att förebygga dessa problem. Curves 3D-hus är ett modernt hjälpmedel som ger dig den kontroll och överblick du behöver för att ta välgrundade beslut kring din fastighets inomhusklimat. Curves levererar tydliga visualiseringar och analys av fukttillskottet, men det är du som fastighetsägare som, baserat på denna kunskap, kan sätta in effektiva åtgärder för att förbättra miljön.

🔍 Vill du veta mer? Tveka inte att kontakta EcoGuard för att få hjälp med att mäta och visualisera fukttillskottet i din fastighet. Vi erbjuder rådgivning och skräddarsydda mätlösningar som passar just din byggnad. Med Curves som beslutsunderlag kan du tryggt ta kontroll över fukten och säkerställa en frisk, hållbar och trivsam inomhusmiljö för alla som vistas i din fastighet. Kontakta oss idag – låt oss tillsammans se till att fukten hålls i schack! Din resa mot en fuktsäker fastighet börjar här.

Observera:
Informationen i denna artikel är sammanställd i informationssyfte och baseras på tillgänglig kunskap vid publiceringstillfället. Vi strävar efter att vara korrekta och uppdaterade, men vi reserverar oss för eventuella felaktigheter, förändringar i teknik eller externa faktorer som kan påverka innehållets riktighet över tid. För specifika beslut rekommenderar vi alltid att du kontaktar vår tekniska support eller rådgivare.